Ömsar skin.

Idag ser man att huden börjar lossna. Det ser lite skrämmande ut men det är ju det som är meningen att den gamla huden ska försvinna och ny, fräsch hud ska fram.

Idag har jag bara varit hemma då jag visste att jag inte skulle vara alltför grann för tillfället... :-) Har faktiskt ägnat mig åt bröstinformation. Läst, läst och läst.

Får se imorgon hur det ser ut.

Nattinatt.


Känslan just nu.

Känslan nu på kvällen efter min kemiska peel är precis som jac har varit ute i solen utomlands en hel dag. Ögonen känns lite trötta.

Ska bli spännande och se hur det ser ut imorgon. :-)


Kemisk peel på måndagsmorgon.

Har precis varit och fått min behandling på Stockholm Medical Skincare Center. En kemisk peeling, det enda som egentligen fungerar mot dålig hud.

Först tvättades mitt ansikte och därefter applicerades en vätska på huden som drogs ut jämnt över hela ansiktet med hjälp av en liten borste. Där låg jag i några minuter och sedan tvättades vätskan bort. Snabbt gick det! Fick en välgörande kräm insmord i ansiktet.

Därefter pratade vi om produkter som är "have-to-have" om man vill ta hand om sin hud på bästa sätt. Givetvis vill jag göra det, annars hade behandlingen känts lite onödig. Jag vill inte ha tillbaka mina finnar! Produkter från Kicks och andra vanliga affärer är kosmetika och sällan effektiva. Jag köpte krämer hos SSCC. En rengöringskräm och en dag- och nattkräm. Det kändes viktigast. Till det även c-vitamin på flaska. Precis som att kroppen behöver antioxidanter via mat, behöver också huden det.

Perfekt behandling att göra på hösten efter sommaren med allt sol och bad som sliter på huden. Nu kommer den fräscha och fina huden fram. :-)


Ny som mamma.

Efter födseln fylldes brösten upp med mjölk och blev stora och fina men allteftersom tiden gick blev dom mindre och mindre. Jag trodde det var lite av en skröna att man går ner i vikt när man ammar men det är verkligen så! Kilona föll av, inte bara på kroppen utan tyvärr även från brösten. Jag ammade helt i ca fyra månader och delvis två månader till. Efter det hade mina bröst förvandlats till två små påsar.

Det var efter amningsperioden som mina tankar om en bröstoperation satte fart igen och nu ordentligt. Mina bröst var allt annat än snygga efter amningen. Eftersomn jag hade tappat vikt så såg det ut som att bröstet hade försvunnit med halva volymen och sjunkit ner några centimeter. Bröstvårtorna var stora och hade inte ändrat sin form; det såg verkligen oproportionerligt ut. Jag tyckte inte om att titta mig själv i spegeln, vare sig med eller utan kläder.

Detta fick självklart negativa effekter. Eftersom jag inte trivdes med mig själv handlade jag inga kläder till mig själv vilket alltid varit viktigt förut. Jag hade ingen lust att klä upp mig för jag tyckte ändå inte att jag var fin i någonting. Sex ska vi inte ens tala om. Min sambo tyckte givetvis att det var jättetråkigt och försökte uppmuntra mig på alla sätt och vis men inget hjälpte. Jag tyckte att jag var ful och vägrade visa upp mig. Jag var helt orubblig.

När jag fortsatte mitt arbete som instruktör igen fick jag ännu mer ångest. I sportbehån försvann brösten helt och hållet och jag såg ut som en man. Tyckte jag iallafall. Hyfsat jobbigt när man har en full gruppträningssal och alla tittar på dig.

Mitt nya liv hade gett mig både bra och dålig självkänsla på olika sätt. Jag kände mig mer vuxen, att få barn var det bästa jag gjort, jag trivdes i rollen som mamma. Samtidigt hade jag i ett nafs förlorat mitt gamla liv, självkänsla, utseende. Inte för att man ska behöva välja mellan två liv eller tycka att något är sämre men det tar ett tag som nybliven mamma att komma in i sitt nya liv på ett mentalt plan och hitta en balans mellan gammalt och nytt. När vi kvinnor får barn ser det ut som att vi är som klippta och skurna för rollen vilket vi självklart är men det många inte förstår är att det är en minst lika stor omställning för oss kvinnor som för män.

Månaderna gick och jag var fast i mina tankar. Hur går jag till väga? Vad är nästa steg? Ska jag operera mig? Jag hade säkert tusen frågor att bearbeta inom mig samtidigt som mina roller i vardagen skulle ageras som vanligt.


Graviditeten.

Hösten 2008 fick jag veta att jag var gravid. Så underbart och vilken lycka! Jag skulle få en liten bebis, jag skulle bli mamma. Barn har alltid legat mig varmt om hjärtat och jag har alltid velat vara en ganska ung mamma. Bebisen var mer än välkommen.


Magen växte och blev sådär lagom stor. Den var ganska liten och på slutet såg det inte ut som jag skulle sprängas utan bara som en liten kula. Den var väldigt vacker. Strax efter sommaren fick jag min lilla bebis. Fantastiskt!


Brösten
då? Just ja, fokuset för denna blogg. :-)
Dom förändrades inte under själva graviditeten något speciellt. Dom såg ut som dom gjort innan. Möjligtvis lite fylligare eftersom jag också gick upp i vikt. Jag fokuserade inte på brösten speciellt under graviditeten. Det var så mycket annat att tänka på. Jag sköt upp mina små tankar om brösten. Det var ju ingen mening att fokusera på dom under tiden när jag mer eller mindre var säker på att dom skulle vara ännu mindre attraktiva efter amningen. Det blev ett halvårs tankepaus i bröstfunderingarna efter födseln.


Mitt jag innan graviditeten.

Jag tror att jag bäst startar denna blogg med att börja berätta när mina tankar väcktes kring nya, större bröst för första gången för att få kronologin på plats.

Jag var 19 år gammal, hade precis slutat gymnasiet och börjat ett antal jobb i brist på annat. Ett av jobben var som gruppträningsinstruktör i aerobics och step. Jag har alltid tränat, både ganska hårt och mycket under många års tid men det var inte förrän jag blev instruktör som jag började fokusera på mina bröst på ett annat sätt. Träningskläder är oftast väldigt tajta för att inte vara i vägen, behagliga att röra sig i och hålla saker och ting på plats. Min kropp var rätt vältränad, kroppsformen fullkomligt normal och mina bröst var en liten B-kupa. I träningskläderna såg brösten mindre ut (av naturliga skäl, sportbehåns åtsittande funktion). Det var när jag stod och instruerade som det slog mig att jag tyckte att mina bröst var för små för min kropp.

Efter det började jag tänka mer på hur dom såg ut i andra kläder och utan kläder. Det var inte så att jag mådde dåligt över hur jag såg ut eller inte ville visa mig utan kläder men ett frö hade planterats.


Mitt äventyr, min resa, mina nya bröst.

Ni har kommit till en blogg om skönhet. Precis. Men det har ni redan räknat ut vid det här laget va? :-)
Precis som webadressen avslöjar kommer denna blogg handla om just skönhet och eget välbefinnande.

Jag startar denna blogg för i detta nu har mina tankar börjat ta alltmer fast form och jag har mer eller mindre bestämt mig för att göra en bröstoperation. Det har varit ett litet frö som grott inom mig under flera års tid. Det blev väldigt påtagligt och längtan blev allt större i och med min graviditet som tog hårt på mina bröst och min kropp i allmänhet.

Det är viktigt att vara nöjd med sig själv. Jag har insett att jag först och främst måste prioritera mig själv för att kunna göra ett bra jobb i alla mina roller som jag är dagligen. Är jag nöjd, kommer min omgivning vara nöjd.

Här och nu startar min resa.


RSS 2.0